Vasakronan om att vara Årets återbrukare

Innan sommaren firade Handslaget ettårsjubileum efter den omtalade invigningen i Kronhuset 2022. Då utsågs också Årets återbrukare och utmärkelsen gick till Vasakronan för att ”genom hög mognadsgrad, systematisk implementering i den egna organisationen och genom aktiv spridning och påverkan mot andra, såväl i de egna entreprenörsleden som mot staden, bidragit till förflyttning av hela marknaden”, som Business Region Göteborg skrev i sin motivering.

Vi fick ett samtal med Magnus Tengberg, chef stads- och fastighetsutveckling Göteborg på Vasakronan, om utmärkelsen och arbetet med cirkulärt byggande.

Klassisk sportfråga – hur kändes det att få priset?

– Det kändes fantastiskt måste jag säga. Och överraskande, vi var inte alls inställda på detta. Men vi har ju jobbat väldigt mycket med återbruksfrågorna i många år och även varit engagerade i både Handslaget och Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande så det är verkligen roligt att bli uppmärksammade.

Ni har ju varit lite av pionjärer i att jobba med cirkulärt byggande, eller hur?

– Ja, vi började titta på klimatfrågan för flera år sedan när vi satte vår plan för klimatneutralitet 2030. Då såg vi att det var saker som vi verkligen måste ta tag i och på den vägen är det. Vi tittar på klimatneutralitet i hela värdekedjan med start i vår egen verksamhet och idag har vi kommit väldigt långt, vi är i princip klimatneutrala när det gäller våra fastigheter och den dagliga driften. Nu tittar vi på vad vi kan göra tillsammans med våra kunder för att minska den klimatpåverkan som uppstår i deras verksamhet och där handlar det mycket om hjälpa dem att minska deras utsläpp från transporter och avfall.

Kan du berätta lite om vilka utmaningar ni haft?

– Det är ju materialfrågan som är den stora delen. För fem år sedan tittade vi på ett hus vi byggt och hur mycket det vägde. Vi kom fram till att det går åt ungefär ett ton byggmaterial per kvadratmeter nybyggt hus. Det motsvarar cirka ett halvt ton koldioxidutsläpp per kvadratmeter. Att titta på de siffrorna hjälpte oss att lite bättre förstå vad det var vi måste göra. Bland annat såg vi att inslaget av förnyelsebart material är väldigt lågt i traditionella huskonstruktioner, bara 3-5 procent. Återbruk är den enklaste åtgärden för att få ner koldioxidutsläppen och även det som ger störst effekt. Men då måste vi ju också lära oss hur man gör. Så vi satte igång ett antal projekt med ansatsen att försöka använda oss av återbrukat material till hundra procent och då kunde vi ju inte gena någonstans. Sätter man ett lägre mål blir det på något sätt ändå förlåtet om du väljer en annan väg så vi satte ett väldigt aggressivt mål och såg att det gav effekt. Det innebar att alla som jobbade med projekten, både i planering och produktion, fick anstränga sig och ifrågasätta varje val. Idag har vi skalat upp det här sättet att arbeta på och jobbar med återbruk i princip i alla projekt. Det är inte så att vi gör det till hundra procent varje gång men vi har lärt oss att förstå vilka material som verkligen är viktiga att jobba med. När det gäller lokalanpassningar har vi kommit väldigt långt, nu är det uppskalning vi tittar på där och vi tittar också på de lite tyngre konstruktionerna för att förstå hur vi kan återbruka exempelvis stommar.

I motiveringen uppmärksammades också hur Vasakronan jobbar med en klimatkalkyl – berätta!  

– Vi har som målsättning att beräkna klimatavtrycket i alla våra projekt. För att ha något att ta ställning till tog vi fram en enkel Excelbaserad modell för detta. Enkelheten i modellen gör att man kan jobba med den tillsammans i ett projekt men vi kan också sätta oss ner med en kund och ge dem en inblick i hur det faktiskt funkar och vilka konsekvenser olika val får för klimatet. Ska vi klara en omställning mot en cirkulär byggindustri så är det avgörande att vi sprider kunskap. Här fyller klimatkalkylen en viktig funktion eftersom den tydliggör konsekvenserna av olika beslut på ett väldigt enkelt sätt. Det skapar i sin tur förutsättningar för att fler ska kunna fatta medvetna beslut och vara en del av själva omställningen mot en cirkulär byggindustri. Många gånger målas det upp en massa hinder till varför man inte ska jobba med återbruk. Klimatkalkylen är ett sätt att komma runt den typen av frågor eftersom vi tydligt kan visa att det går att jobba cirkulärt och vilka effekter det får. Så det är jättekul att klimatkalkylen lyfts upp i motiveringen.

Vad betyder Handslaget och plattformen för stadens möjligheter att skapa bättre förutsättningar för en återbruksmarknad?

– Vi såg tidigt att marknaden för återbrukat material var svår. Tillgången till material är begränsad liksom antalet mötesplatser och utbyten. Handslaget innebär att vi kan få tryck i återbruksmarknaden och verkligen ge den en boost framåt. Att det är många aktörer som kliver på innebär också att förutsättningarna för att skapa en marknad ökar dramatiskt. Jag tycker också att vi börjar i rätt ända med Handslaget när vi försöker skapa förutsättningar för marknaden att agera och inte skapar genvägar för att hitta till en marknad. En fråga som ofta dyker upp är till exempel lagerhållning och det kan aldrig en enskild aktör lösa på egen hand, det måste bli en marknadsfråga. Men får vi en efterfrågan och ett ökat tryck kommer marknaden att växa. Så det är enormt positivt och kul att det är ett sådant stort intresse för cirkulärt byggande nu – och att staden också engagerar sig. Det driver på ändrade beteenden hos  fler i bygg- och fastighetsbranschen. Om alla gör som de har sagt i Handslaget borde omställningen till cirkulärt byggande inte vara något problem.