Article image
Fredrik von Elern från Svenskt Marintekniskt Forum och Christopher Anderberg från Institutionen för Mekanik och Maritima Vetenskaper på Chalmers har fått i uppdrag att kartlägga de maritima näringarnas behov av kompetens.

"Den maritima näringen är för osynlig"

Den västsvenska maritima sektorn är en spännande arbetsmarknad som står inför stora förändringar. Men intresset för att utbilda sig sjunker med risk för akut brist på rätt kompetens i framtiden. Fredrik von Elern, Svenskt Marintekniskt Forum SMTF, och Christopher Anderberg, Chalmers, har därför fått i uppdrag av Lighthouse att undersöka kompetensbehovet inom de maritima näringarna.

Main content

Varför behövs den här kartläggningen?

– Kompetensförsörjningen är ett ständigt återkommande tema i samtalen med de företag vi jobbar med. Vi ser också att färre söker till högskoleutbildningarna och till de olika gymnasieskolorna med marin anknytning. Det syns över hela spektrat; intresset sjunker för att jobba på varv, med underhåll inom sjöfarten och fritidsbåtssektorn, för marinteknik och för att bli sjöingenjör och sjöbefäl. Det är inget okänt fenomen, men trots att det pratas mycket om kompetensbrist och behovet av att göra utbildningsplatserna attraktiva har det hittills inte hänt så mycket.

Varför har det blivit så?

– De maritima näringarna är helt enkelt lite för osynliga och står i skuggan av fordonsindustrin i Västsverige. I media hörs mest om när något går fel – föroreningar, hamnkonflikter eller grundstötningar. Jobben och möjligheterna finns, men det har man inte lyckats lyfta fram. Magkänslan är att det inte saknas utbildningsplatser, men de skulle kunna samordnas bättre. Näringen omfattar så oerhört många kompetenser. Olika närliggande utbildningar är utspridda; marinbiologi i Lysekil, fartygspersonal här på Lindholmen, petrokemi i Stenungsund till exempel. Behovet behöver inventeras så att man kan utforma synergier mellan utbildningarna.

Vad finns det för möjligheter för unga inom den maritima näringen?

– Bredden är väldigt stor tack vare bland annat den globala förankringen samt de förändringar som sektorn står inför med digitalisering, elektrifiering av fritidsbåtar, nya energikällor, miljöutmaningar och automatiserade och på sikt autonoma system som en del av konceptet smarta fartyg. Alla dessa förändringar kan öka attraktiviteten. Den globala tillväxten inom den så kallade blå ekonomin innebär massor av arbetstillfällen och är också viktig för Sverige.

Hur gör ni kartläggningen?

– I ett första steg har en enkät skickats ut till 52 personer som arbetar på sjöfartsrelaterad offentlig verksamhet, företag inom den marina turistbranschen och maritima operationer som hamnar, rederier, varv, marin energi och marina livsmedel. De har fått svara på frågor om sitt kompetensbehov, hur de ser på utbildningsutbudet och hur det matchar behovet. Det handlar alltså inte om hur många personer de behöver, utan vilka kompetenser. Vi frågar också om rörligheten inom sektorn och karriärmöjligheter. I nästa steg djupintervjuar vi tio företag, sammanställer och analyserar resultaten.

– Vi väljer dessutom att undersöka olika tilltag i norsk maritim näring som främjar kompetens och kompetensutveckling. I Norge har man länge fokuserat på innovationskraft och nytänkande och varit bra på att hitta synergier mellan utbildningar och kompetenser. Dessa influenser kan ge både intressanta infallsvinklar hur vi kan förstärka synen på kompetensbehov och grunder för konkreta förslag. Där är det till exempel relativt enkelt för en kock som jobbat i land att komplettera sina kompetenser så att han kan jobba till sjöss. Eller för personal på sjömatsodlingar att lära sig köra båt.

Vad ska förstudien användas till i nästa steg?

– Analysen kan ligga till grund för hur utbildningar och karriärvägar utformas och ge koll på kompetensbehovet både nu och i framtiden för att utbilda effektivt. En väg framåt är att hitta nya plattformar och sätt för att fånga upp de ungdomar som ”vill jobba med havet” men kanske inte vet exakt vad. Vi hoppas också gå vidare, kanske nationellt, kanske i något samverkansprojekt.

Anna-Lena Johansson

Kommentar Anna-Lena Johansson, verksamhetsstrateg kompetensförsörjning Business Region Göteborg:

Med den här studien blir det enklare att definiera vilka insatser som behöver göras för att möta företagens behov på kort och lång sikt. Men även hur vi på regional nivå kan se kopplingar till insatser i andra branscher.  Jag hoppas också att det framtida arbetet kommer stärka branschens attraktionskraft och locka fler att se möjligheterna i denna spännande bransch. 

Färgbox

KOMPETENSFÖRSÖRJNING MARITIMA NÄRINGAR

Utförare: Fredrik von Elern, SMTF samt Christoper Anderberg, Chalmers.

Förstudien genomförs inom ramen för Lighthouse där såväl Chalmers som SMTF ingår. Presenteras i mitten av december 2018.

Deltagande i undersökningen är verksamheter och organisationer inom det västsvenska maritima klustrets sex fokusområden. Första delen är en digital enkätundersökning med 26 frågor, andra delen är djupintervjuer med ett antal utvalda deltagare.

 

Print this page:

Tip a friend

Bottom content