Din partner i näringslivet
Business Region Göteborg (BRG) är Göteborgs Stads näringslivskontor och representerar 13 kommuner i regionen. Vi hjälper dig att starta, utveckla och etablera företag i Göteborgsregionen.
Foto: Peter Kvarnström/Mediabank Göteborg & Co
Här bygger vi framtidens Göteborg – tillsammans med dig
Våra erbjudanden
Upptäck våra workshops, nätverk och program för att utveckla ditt företag.
Företagsrådgivning
Våra erfarna rådgivare och experter vägleder dig kostnadsfritt inom olika områden.
Projekt i samverkan
Strategiska samverkansinitiativ och projekt i Göteborgsregionen och internationellt.
Senaste nytt
Håll dig uppdaterad om Göteborgs näringsliv. Läs våra artiklar, guider och senaste nyheter.
19 stolta fakta om Göteborg 2026
Göteborg är i rörelse. Det märks i staden som växer, i företagen som satsar och i idéerna som tar fart.
Här händer det mycket – och det händer nu. Du ser det kanske varje dag. Men mitt i utvecklingen är det lätt att ta den för given. Stannar du upp blir bilden tydligare: Vi blir fler. Tempot ökar. Och vi tar position – i Sverige och internationellt.
Vi har listat 19 anledningar att vara stolt över Göteborg. Fakta som visar vad vi gör i dag – och vart vi är på väg.
10 poddtips som ger dig en smartare (och roligare) sommar
En sommar utan podd är som en glass utan strössel – det funkar, men blir inte lika bra.
I vår podcast, Business Göteborg hittar du snart 100 avsnitt med insikter, tips och perspektiv. Vi har valt ut tio favoriter att ta med till hängmattan, promenaden eller jobbdagen.
Lyssna på podcast Business Göteborg
#96. Så utvecklar AstraZeneca framtidens läkemedel – från Göteborg till världen
AstraZeneca investerar varje år över 30 miljarder kronor i forskning. Samtidigt når de flesta projekten aldrig hela vägen. Ändå är det precis så genombrotten skapas. I det här avsnittet möter vi Per Alfredsson, vd för AstraZeneca i Sverige
-
Mer om det här avsnittet
Avsnittet i textform
Talare 1: AstraZeneca spenderar varje år över 30 miljarder kronor på att misslyckas. Eller allra helst lyckas så klart. Men i jakten på nästa läkemedel ingår att våga riskera och misslyckas. Hur är det att driva ett företag där tolerans för misslyckandet är en så central del av affären?
Talare 1: Och hur kommer det sig att lilla Göteborg år efter år kan konkurrera ut världens ledande akademiska center och fortsätta att vara världsledande i forskning inom det som kallas life science?
Talare 1: Det tar vi reda på i dagens avsnitt där vi möter Per Alfredsson som efter 30 år på AstraZeneca nu är vd och som på rekordkort tid ledde framtagningen av ett corona vaccin som nådde tre miljarder människor. Du lyssnar på en podd från Business Region Göteborg. Jag heter Emanuel Karlsten.
Talare 2: Det blir för mycket på kompetensförsörjning. Det är ett jätteproblem. Jag har verksamhet i både i USA och Asien och jag skulle vilja säga att det är inte ett större problem här än någon annanstans. Tvärtom.
Talare 1: Per Alfredsson, välkommen till Business Göteborg.
Talare 2: Tack Emanuel.
Talare 1: Det finns ett rykte som jag har hört att AstraZeneca i Göteborg inte har bussar som skjutsar personal till kontoret, men däremot privatflyg. Att det på Landvetter står ett litet pendelflyg som ni chartrar
Talare 1: och som varje morgon tar anställa, dom anställda som vill, till England till Cambridge.
Talare 2: Ja, men det stämmer att vi faktiskt har ett charterplan som går till Cambridge från Göteborg. Sen går det inte varje dag längre, för nu har ju tekniken gått framåt så att nu är det Teams och andra sätt att mötas. Så jag har ju också lärt oss ganska mycket sen pandemin så behöver drog ner på vårt resande.
Talare 2: Och så klart gör vi det också av miljöskäl.
Talare 1: Ja, det fungerar som en illustration över hur märkligt på något sätt det här är och otroligt och till och med osannolikt att det här lilla Göteborg på något sätt som är huvudort för ett av världens största läkemedelsbolag.
Talare 1: För i konkurrens då med världens främsta universitetsstäder är alltså Göteborg ett av dom stora naven. Det är kanske navet för AstraZenecas forskning och utveckling.
Talare 2: Ja, det är ett av naven ska vi säga. Det här är ett av våra strategiska globala forskningscentra.
Talare 2: Vi har två i Europa, varav Göteborg ett, sen har vi två USA och två i Kina, men som du säger det är ju fantastiskt att Göteborg är ett av de här sex så man kommer ihåg att vi som du säger, vi har ett stort globalt företag. Nästan 100 000 anställda som finns över hela jorden och sen har vi
Talare 2: Ett av de här centrala forskningscentra här i Göteborg, så det och det säger ju någonting om innovationen i Sverige. Vi brukar ju prata om såna här som innovationsindex. Jag tror Sverige är två i världen. Och tittar du på Göteborg med alla storföretagen vi har här och även nystartföretag så ja, det är ju fantastiskt.
Talare 1: Vi ska prata lite mer om det där, men man kan ju läsa sig till då att det varje år plöjs ner över 30 miljarder kronor i forskning och utveckling här i Göteborg från er specifikt då det är ju en otrolig siffra.
Talare 2: Ja, det är mycket pengar. Det är väldigt, väldigt mycket pengar och det är ju en ganska betydande del av de svenska privata forskningsinvesteringarna som görs per år. Och lite som du sa i inledningen här så är det ju så att det är ju inte säkert att man når framgång alltid på varenda projekt man driver. Men det är ju också det man tänker på, varför vi är här. Vi är här för att hjälpa patienter som behöver läkemedel mot sjukdomar som det kanske inte finns behandling för idag, så det kommer ju alltid finnas risktagande när man håller på med läkemedelsutveckling.
Talare 1: Vi hade i ett tidigare avsnitt här med oss Jan-Olof Jacke, som ju idag är vd för Svenskt Näringsliv, men som ofta beskrivs och kanske beskriver sig själv som förkämpar just för AstraZeneca. Sverige och Göteborg skulle bli ett av det globala AstraZeneca strategiska centrum då.
Talare 1: När vi intervjuade honom här så beskrev han processen eller situationen så här.
Talare 3: När besluten fattades om vad de strategiska forskningsanläggningar skulle ligga, då ville man ligga i vad man kallar för academic hotspots.
Talare 3: Med all god vilja i världen så går det inte att säga att Göteborg är det. Vi är jätteduktiga, men i en global kontext så räcker det inte volymen till och det var några saker i det som var viktiga. Det ena var vikten av att se Sverige tillsammans. Då är vi definitivt en academic hotspot.
Talare 3: Och det finns ju en enorm historik i forskningsakten i Göteborg som är svårslagen. Det finns dessutom stora, stora investeringar där och när vi tänker på nära samarbeten med Göteborgs kunskap och akademi inom de här områdena. Tänk er det i kombination med nära samarbete med
Talare 3: Karolinska institutet så klart att tillsammans så blir vi en dels en academic hotspot, men också en forskningssajt som har både historik och framtid.
Talare 1: Det här är ju Jan-Olof Jackes beskrivning över då varför det blev i Göteborg som blev det här centrumet där det är en korrekt historiebeskrivning?
Talare 2: Nej, men jag tycker det är en bra beskrivning av vad vi tittar efter när vi ska bestämma vad vi ska lägga vår forskning och utveckling och då handlar det ju mycket om att det finns tillgång till stark akademi. Det finns tillgång till andra bolag och samarbeta med.
Talare 2: Och där är Sverige starka när det gäller just de här tvärfunktionella samarbetena och där har vi som bolag ett stort antal samarbeten både med till exempel Sahlgrenska men också med Karolinska. Jag håller med Göteborg är en stark region och kanske en av de starkaste i Sverige.
Talare 2: Men vi måste se Sverige som en helhet så att det är svårt att säga liksom att det är bara Göteborg som gör att vi ligger här utan är tillsammans, Göteborg, Lund, Stockholm och hela landet som vi ska se som liksom ett center.
Talare 1: Men, är det så det här var ju 2013 tror jag fast som det blev just Göteborg. Det är ju 13 år sedan nu står vi oss Göteborg, Sverige, fortfarande?
Talare 2: Jag skulle säga att vi står oss väl i konkurrensen. Vi fortsatte som jag sa tidigare, så jag menar, vi rankas väldigt, väldigt högt på innovationsrankingen, men samtidigt så är vi ju alltid en konkurrens. Jag menar världen runt om oss rör på sig jättefort. Vi ser vad som händer till exempel i Kina.
Talare 2: Där innovation är väldigt, väldigt snabb så att man kan säga ja, vi står oss i konkurrensen, men vi måste fortsätta att utvecklas både internt på vår sajt här, men också i våra samarbeten runt om oss. Och sen måste självklart Sverige som land.
Talare 2: Och inte prata politik och etcetera, fortsätta liksom titta på vad som händer runt om och säkerställa att vi har konkurrenskraftiga förutsättningar att verka här.
Talare 1: Det har ju hänt en del de här åren. Det har rapporterats om att svenska universitet har tappat på internationella listor 2025 föll
Talare 1: det sista svenska universitetet Karolinska ut från topp 50 enligt World University ranking är det en oro för er för AstraZeneca för Sverige?
Talare 2: Jag skulle vilja säga så här att det är klart att vi vill ha så bra akademi som möjligt i Sverige och viktigt att vi har starka universitet. Sen får man ju ta dom här rankingarna med en nypa salt skulle jag vilja säga. Jag upplever inte att vi har ett stort problem att rekrytera bra kompetens. Sen ska man också säga att när man tittar på vår verksamhet i Sverige så vill vi ha dom bästa talangerna globalt.
Talare 2: Och då spelar det egentligen ingen roll om du har gått på universitetet i Göteborg, Stockholm, Lund, whatever Uppsala, utan vi tittar ju helt globalt och tittar man på vår sajt här i Göteborg så har vi ju människor från hela världen så tror jag för oss är det. Ja, det är ju viktigt. Akademin måste vara bra, vi måste kunna ha bra samarbete.
Talare 2: Men den är inte dålig i Sverige. Jag skulle vilja säga att vi har en bra akademi. Sen kan man alltid tycka att vissa saker ska bli bättre och jag tyckte när man tittar på forskningspropositionen som la den senaste så finns det mycket bra. Regeringen satsar ju stora pengar på det här området så att om man ska säga om någonting så kanske det är att vi saknar lite spets.
Talare 2: Vi har ganska bra bredd enligt min uppfattning i Sverige, i akademien. Men det är det här med spetsforskning och driva på det där kanske vi tar stundtals om man tittar på det här området. Vi går lite för brett liksom det blir lite så här att alla ska ha.
Talare 2: Ungefär lika mycket istället för att säga att ja, men nu ska vi satsa på superspetsar. Nu får Göteborgs universitet en riktigt summa pengar och ni ska bara driva liksom, vi ska ha världens bästa, bästa, bästa. Nu säger jag ju inte att vi inte har det på vissa områden, det har vi absolut, men det kanske är lite mer det vi skulle vilja se.
Talare 1: Men du är ju då vd för Astra Sverige. Det är ju ett globalt bolag så att du har ju också
Talare 1: andra roller, positioner, du ska driva andra saker, men det här fattar jag rätt då att det här är liksom en av dina uppgifter också att på något sätt förvalta. Eller se till att Sverige behåller sin position i det globala Astra?
Talare 2: Ja, men det är klart att det är det. Min uppgift är ju säkert att vi har så bra förutsättningar i Sverige som möjligt och här handlar det ju om allt om från kompetensförsörjning. Det har bästa möjliga.
Talare 2: Ramförutsättningen för att bedriva verksamhet här så att det gäller ju allt från lagstiftning etcetera så att det här är viktigt för oss. Jätte, jätteviktigt, men jag tycker i Sverige att vi får lite slagsida, att det blir för mycket på det här kompetensförsörjning. Det är ett jätteproblem.
Talare 2: Och då titta jag och jag har verksamhet i både i USA och Asien och jag skulle säga att det är inte större problem här än någon annanstans. Tvärtom, jag ser inte att vi har ett jätteproblem, men nu vet jag att det här är ett problem för en del mindre bolag att rekrytera kanske globalt.
Talare 2: Men för oss som är ett väldigt globalt företag så ser inte jag det att det är ett jätteproblem utan tvärtom. Här handlar det om att när väl folk har kommit hit så vill man väldigt ofta stanna. För jag menar, Göteborg är ett väldigt trevligt ställe att bo på.
Talare 1: Just det.
Talare 2: Speciellt om du har familj och såna här saker, så det är väldigt bra. Så jag ser inte det, där tror jag att där är mer viktigt att tänka på såna saker som att finns det internationella skolor och såna här saker.
Talare 2: Det är ju mer ett problem om man säger om man inte kan erbjuda undervisning på engelska eller något sånt där, men det är ju inte ett problem längre i Sverige. Det finns ju hur mycket skolor som helst höll jag på att säga.
Talare 1: Intressant, det har jag nog aldrig hört. Vi har pratat om kompetensförsörjningen, jättelänge och alla pratar just om oron där. Men just det du säger att alla har problemet. Det är klart att det är så, men att det inte skulle vara värre här är det ju.
Talare 2: Nej, jag skulle säga att det inte är värre här utan en av våra styrkor är den generellt akademiska höga nivån vi har. Sen är det ju så att självklart ett litet land som Sverige. Vi kan ju inte ha spetsforskare och spetskompetens i vartenda område, utan jag tror det är rätt naivt att tro att man alltid skulle på något sätt.
Talare 2: kunna plocka från svenska universitet och det är ju ingen målsättning ens för oss utan tvärtom. Jag vill ju ha människor från överallt. Det skapar ju liksom en mycket, mycket mer stor bredd på vilka erfarenheter de har, vilka bakgrunder de har och det tror jag skapar mest innovation.
Talare 1: Ska vi prata mer om vad det krävs av er här i Sverige och i Mölndal vad det är ni gör med de här 33 miljarderna som jag tror att det är mer exakt som ni då lägger på forskning här ute i Mölndal ta oss igenom vad innebär att forska och utveckla läkemedel här, vad är det ni gör mer exakt?
Talare 2: Nej men ni i Göteborg så har vi faktiskt det enda av de här sex forskningscentret där vi gör saker helt från ax till limpa. Så här handlar det om både det vi kallar för Discovery, alltså att hitta möjliga läkemedel, en idé så att säga vilka idéer
Talare 2: vad kan vi göra åt den här sjukdomen? Hur skulle man kunna behandla den här sjukdomen?
Talare 1: Hur går det till då? Vem är det som sitter och kommer på de där idéerna?
Talare 2: Där har vi ju ett fantastiskt gäng här i Göteborg bland annat. Ja, men även på dom här andra forskningscentra och ibland så
Talare 2: Köper vi ju bolag som har kommit med en bra idé. Nu måste man också ha klart för sig att i dagens värld, när jag började för 30 år sedan då var det mycket så att man gör sin egen utforskning och så nu handlar det mycket lika mycket om att titta, vad gör andra? Vad kommer det upp i de här olika samarbeten vi har?
Talare 2: Har någon annan kommit upp med en bra idé och de kanske är ett mindre bolag och inte kan ta det här hela vägen. Ja, men skulle vi kunna samarbeta mer? Så det är mycket såna här, både titta inåt och titta utåt.
Talare 2: Och vad man helt enkelt gör då. Då sitter det supersmarta människor och tänker så här, ja, men det här skulle vi kunna göra och det här tar man ju hjälp till exempel nu av AI mer och mer, men är fortfarande så behöver vi absolut människor, så de sitter och ja men det här skulle kunna funka, så tar man det till nästa steg som är okej
Talare 2: om det här skulle kunna funka. Hur skulle det kunna bli ett läkemedel som jag kunde ge till en människa och då handlar det ju allting från och ja, men hur till ska man kunna tillverka det här då? Då måste vi hitta på ett sätt och tillverka det och sen ska man då testa det så är det ju säkert och både säkert och också ge det utfallet man vill ha. Så det brukar vi kalla för utvecklingen, utvecklingsfasen.
Talare 2: Och sen ska man ta det där och skicka in till myndigheterna så ska de säga ja, det här tycker vi, jag håller med. Det här är bra. Så ska man få godkänt och sen ska vi då tillverka det från liten skala om man tänker sig en liten vial så en liten, liten, liten, liten glastub.
Talare 2: Och hela vägen upp till kanske tabletter och vi pratar, jag kan prata miljarder tabletter. Det är i Södertälje som tillverkar vi över tio miljarder tabletter och kapslar per år. Så det kan man väl säga. Det är liksom hela det och sen tillverkar vi och försörjer hela världen och det gör vi från Sverige över 100 marknader.
Talare 1: Du har liknat läkemedelsforskning vid en extremt osäker process där projekt ofta faller sent efter enorma investeringar. Det är ju väldigt svårt, tror jag för de flesta företag att acceptera att man investerar jättemycket pengar och någonting som inte blir någonting alls.
Talare 1: Det är kanske en förutsättning, gissar jag för er och den typen av bolag som ni är. Men kan du berätta någonting om det? Hur vet man när man ska sluta plöja ner mer pengar i till exempel i ett projekt?
Talare 2: Ja, men det är ju en jättebra fråga och kanske en av de absolut svåraste frågorna och det är väl liksom en av de viktigaste
Talare 2: rollerna som ledningen i ett läkemedelsbolag har. Det är ju egentligen att ta dom här besluten. Vad ska vi prioritera? Vad ska vi satsa på? Var kommer det att fungera och då ska man ju säga att vi lägger ju ner stora resurser och har väldigt duktiga medarbetare, men även saker som AI etcetera för att hjälpa oss att
Talare 2: så mycket som möjligt minska så att säga, eller öka chansen att det faktiskt fungerar och kunna ta dom här besluten så tidigt som möjligt. Så precis som du säger desto senare vi tar beslutet desto mer pengar har vi lagt in. Så vi lägger ju ner väldigt mycket kraft på och försöka prediktera, kommer det här funka.
Talare 1: Vad handlar det om i procent av projekten som startar, hur många realiserar och blir liksom något bra?
Talare 2: Ja, men det varierar också. Det beror också vilka områden du forskar på, för i vissa områden är ju extremt svår. Det vet jag till exempel. Hjärnans sjukdomar är väldigt väldigt svåra att förstå, så där är ju kanske chansen lite mindre och sen andra områden som är
Talare 2: Där man mer förstår så att säga modellerna och hur det här fungerar då kanske chansen är lite större. Förr så man kanske att det är 10% som blir någonting.
Talare 1: Oj.
Talare 2: Sen ska man ju säga, man kan ju ha lite tur också, så att tittar man på the trackrecord som vi har som företag så har det ju gått väldigt, väldigt bra de sista tio åren. Vi har ju haft bra utfall generellt sett.
Talare 2: Men det kommer ju alltid motgångar, så är det, och tittar man bara sista kvartalet så har vi ju haft många saker som har gått bra. Men det har ju varit några som inte gick som vi ville.
Talare 1: Men, det måste väl också vara svårt för att om man blir väldigt framgångsrik så kanske man har satsat också på lite mer trygga eller ofarliga och medans om den som riskar mycket så kan belöningen bli mycket mer också. Antar jag. Finns det en sån aspekt i det där med?
Talare 2: Framförallt så ska man just tänka sig att vi som den stora majoriteten av läkemedelsbolag är väldigt patientorienterade. Så att det handlar ju mycket om att vi vill hitta
Talare 2: behandlingar mot sjukdomar där det finns kanske ingenting eller väldigt lite, så det driver oss egentligen kanske åt dom här sakerna som du säger är lite svårare. Sen är det ju så självklart att är du helt ensam då har du ju världsmarknaden själv, liksom så att det är självklart att det finns en sån. Skulle man lyckas ta någon av de här svåra, svåra sjukdomarna
Talare 2: Som man inte hittade en behandling till ännu, jag menar då blir det ju under en tid åtminstone ensam globalt på säljarna, så det är klart att det finns en sån risk reward balans att ta.
Talare 1: Men kan vi prata mer om det här, men misslyckas då för att jag är lite nyfiken på det. Jag föreställer mig att det är då personer som kan jobba till flera år med det här och sen då
Talare 1: En dag kommer vi till jobbet och säger nej, nu är det nog så måste bli helt knäckta?
Talare 2: Ja men det är ju klart att de lever ju med de här forskningsprojekten under många år som du säger. Och det är så klart att folk lägger ner själ och hjärta i och det är ju bara vidare och framförallt så som jag sa. Det finns ju den här patienten i ändan och tror jag det är jättestor drivkraft för egentligen alla oss som jobbar på företaget och det är ju att
Talare 2: Ja men titta om vi framgångsrika, men då skulle vi kunna hjälpa de här människorna, så det är klart att det känns som ett nederlag. Kanske både att du får inte kan fortsätta det här hjärteprojektet som då har kämpat med i flera år men också liksom på något sätt att ja, men nu kan vi inte hjälpa de här patienterna. Jag tror det svider minst lika mycket så att det är klart det är jobbigt för folk, men det är ju också en del
Talare 2: av att bedriva läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling. Det är att alla vet att det ibland går inte som man vill.
Talare 1: Nej, det måste vara väldigt annorlunda kultur tänker jag alltså att veta att om det är nu så mycket som 90% som kommer misslyckas att mesta tiden av det jag kommer lägga på det här företaget kommer göras produkter som inte är realiseras. Låter det ju som då att det är en speciell kultur att utveckla?
Talare 2: Man måste se det på något sätt så att det inte är ett misslyckande att ett projekt läggs ned, för man kan ju ha gjort allt rätt, fantastiskt jobb liksom och sen i slutändan så fungerar det inte som jag hade tänkt eller trott. Det är klart att det är tufft när vi får lägga ner projekt men
Talare 2: Vi ser inte som ett misslyckande, utan ganska ofta handlar det om att ta då lärandet. Ja, men varför gick det inte som vi ville. Sen om man säger så här har gjort felbedömning eller felbeslut eller xx (hörs ej vad Per säger)? Det kan man ju vara liksom mera
Talare 2: Ja, men så att säga besviken på om man har gjort oss och då får man gå tillbaka och lära sig. Men jag tror att generellt sett så är det inte. Det pratar ju liksom vår globala vd om att hörni vi måste alltid komma ihåg att ibland går det bra och ibland går det inte så bra. Så det finns liksom som du säger hela kulturen, liksom att det är klart att vi vill ha så hög procent som möjligt som lyckas.
Talare 2: Men, det är inget misslyckande. Det är liksom en naturlig del av det. Då handlar det ju mycket som jag sa tidigare, att det handlar ju misslyckas tidigt liksom om man får kalla det för misslyckande, men att lära sig tidigt. Det här funkar faktiskt inte. Vi måste ta något annat spår för då har man ju också chans att ändra lite och förhoppningsvis blir det bra i slutändan.
Talare 1: Och när det blir bra så blir det ju jättebra ofta då du har varit på AstraZeneca i ja 30 år är det jubileum i år? Ja, just det. Du har haft massor av roller.
Talare 1: Men under pandemin, så hamnar du ju mitt i en av världens största medicinska och logistiska operationer. På rekordtid så förväntades ni alla läkemedelsbolag ta fram vaccin mot covid 19.
Talare 1: Och det blev på ditt bord att lösa den saken, berätta om den här tiden och det uppdraget?
Talare 2: Nej, men det var en väldigt, väldigt speciell situation i väldigt, väldigt speciellt läge. Ledningen tog ett beslut att tillsammans med Oxford University ta det vaccin som de hade upptäckt om man säger och har tagit fram.
Talare 2: Ta det från liten skala. Dom hade ju gjort det i labbskala och sen ta det och så skala upp det så att man ska kunna leverera hundratal miljoner av doser och göra det helt globalt. Vi är ju ett företag som verkligen tror på det, att vi ska hjälpa människor över hela världen.
Talare 2: Så då blir det ju väldigt fort väldigt, väldigt mellan många doser, så det var ju väldigt speciellt med tanke på trycket runt omkring och hela media och allt det här och liksom det var ju överallt liksom, men också det sättet att det var ju något som berörde alla.
Talare 2: Så det blir en väldigt speciell drivkraft också i ett sånt här läge.
Talare 1: Ja alltså kände du också en press på nåt sätt? Att ja, det här är viktigt att vi löser det här. Det är inte så många som kan göra det här?
Talare 2: Nej, press vet jag inte om jag känner men extrem energi. Det var inte så svårt att motivera, så kan man ju lätt påstå. Det var inte svårt att motivera alla andra medarbetare.
Talare 2: Vi var ju, vi gick ju från att jag var den förste som var i projektet till att vara tusentals involverade på veckor, så det var inte så svårt man behövde inte ringa runt och be folk att hjälpa till här, utan det var ju mer att kan jag få vara med liksom så det var roligt.
Talare 1: Ett globalt vaccinnätverk, över 20 partners i femton länder, är det så man arbetar eller var det här så unikt?
Talare 2: Ja, men det var ganska unikt. Det är klart att vi har många partners över hela världen idag också och har alltid haft och kommer fortsätta ha. Men det här var ju ett läge där du har det. Alla kom tillsammans, för vi visste ju att vi måste försöka lösa det här, för det är ju
Talare 2: Både liksom för mänskligheten, men även för hela affärsvärlden. Jag menar, ska vi fortsätta vara stängt? Tittar man på vad som händer var ju att folk kunde inte komma till sjukhus för att göra sin behandling de behövde ha. Så det fanns ju liksom ett jättebehov att bara lösa det här för allas vår skull. Så det är väl klart att det var mycket lättare. Vi ringde ju mer runt våra kontakter, de ringde oss och sa vad kan vi hjälpa till liksom?
Talare 1: Vad jag lärde dig den här tiden, liksom hur stark den är eller hur skör världen är på något sätt när global kris slår till?
Talare 2: Det var ju både bra och dåliga saker. Jag tror att bra saker det är ju faktiskt hur fort vi kan göra saker när vi kommer tillsammans. Om man tänker hur fort de här vaccinet togs fram
Talare 2: Och levererades till i vårt fall då över tre miljarder doser. Sen såg vi också kanske någon nersidan av mänskligheten lite grann när vi tittar när folk stängde gränser och
Talare 2: Försökte stoppa liksom när vi skulle skeppa vacciner runt världen och försökte behålla det själva och lite såna där saker. Och det har man ju, tror jag. Vi ser generellt industrin efteråt. Det är regionaliseringen liksom att man ser att det blir mer att man vill ha regionala värdekedjor. Nu byggde vi faktiskt upp där på det sättet. Vi hade ju som du sa leverantörer över hela världen.
Talare 2: Vi hade ju fabriker ifrån Japan till Argentina, så vi hade de här värdekedjorna regionalt.
Talare 1: Och alltså var det för att hindra länder att stoppa processen eller distribution?
Talare 2: Oftast kunde vi lösa det här, men det var ju länder som på olika sätt försökte liksom behålla vaccin inom landet eller stoppa helt enkelt oss från att, eller andra generallt egentligen,
Talare 2: inte oss specifikt, att skeppa saker runt världen, utan de vill ju ha vaccinet själva liksom.
Talare 1: Men, hur länge var det du jobbade med det här?
Talare 2: Ett par år.
Talare 1: Ett par år i den processen då alltså var det apropå då att ha tolerans för att misslyckas till exempel.
Talare 1: Var du orolig någon gång då för att det här kommer inte gå vägen eller var ni nära och skrota det där, eller?
Talare 2: Nej, vi var aldrig nära att skrota det. Vi hade ju extrem support, liksom från högsta ledningen från ordförande och vd hela tiden.
Talare 2: Det fanns inte på kartan att misslyckas. Det var liksom aldrig något som någon pratade om. Däremot var det ju många gånger under den här resans gång där det vart mera. Ja, hur löser vi det här då? Ja, men det här tar sex månader att göra. Ja, men vi har inte sex månader. Vi har inte sex veckor. Vi har sex dagar, så kom upp med en lösning nu, hörni.
Talare 2: Och det visar ju också kraften som jag sa när folk kommer tillsammans. Folk kommer ju på lösningen liksom. Ja, men det här kan vi ju göra. Nu gör vi så här istället.
Talare 1: Det har väl aldrig varit så mycket fokus på er bransch den delen av världen, den delen av forskningen, akademien som under den här perioden.
Talare 1: Och utåt så framstår ju de där åren också lite som en vändpunkt i Sverige i alla fall, kanske i världen också från att till exempel vaccin var ett något som aldrig direkt ifrågasatts på någon bredare front till att det blev en grej. Kan man lita på vaccin, påverkar det er på något sätt hur man ser på läkemedel?
Talare 2: Nej, jag vet inte. Jag tror inte det har påverkat oss. I vår värld fortfarande så har det alltid varit att vi vill hjälpa patienter globalt, så det har liksom inte ändrat oss hur vi ser på saker, men självklart så blir det så i ett sånt läge som pandemin när alla pratar om en sak liksom så blir det ju mycket brus runt oss. Men jag tror att vad vi
Talare 2: Fokuserade mycket på det, liksom ja, men nu måste vi få ut vaccinet liksom sen när vi får godkänt. Det är ju myndigheter som tittar på varenda läkemedel och de gör ju en bedömning. Är det här säkert och rätt sak att göra så det är ju inte vi själva som godkänner våra egna produkter.
Talare 1: Men jag tänker om ni behövt och argumentera mer för att även myndigheter i länder har ju börjat uttrycka sig på andra sätt kring läkemedel. Vi har ju amerikanska myndigheter som till exempel har börjat ha andra tongångar.
Talare 2: Jag skulle vilja säga. Jag tycker inte att det är det vi möter när vi liksom jobbar med de olika myndigheterna. Det är fortsatt väldigt professionellt
Talare 2: Och för patientens bästa, så jag ser inget liksom skifte efter covid på något sätt alls.
Talare 3: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen? Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer. Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på Businessregiongoteborg.se. Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.
Talare 1: Jag tänker att vi ska bredda lite frågan och prata om life science i allmänhet. Det håller ju på , upplever jag, att bli lika mycket data och AI som laboratorier och kemi du var inne på det här lite tidigare.
Talare 1: Astra har ett mål till 2030 att sikta på en omsättning på 80 miljarder dollar, en 25 procentig ökning från dagens nivå.
Talare 2: Det ungefär 60 miljarder i år.
Talare 1: Och ni ska då också ha lanserat 20 nya läkemedel. Hur stor del av de här ska komma från Göteborg och Sverige då?
Talare 2: Ja, men så här varje läkemedelsprojekt nu för tiden är väldigt globalt, så det är Göteborg är väldigt ofta inblandade, men de är liksom inte bara enda liksom, utan det är väldigt globala projekt och tittar vi så fick vi faktiskt godkännande för en produkt här över helgen där Göteborg har gjort en väldigt stor del.
Talare 2: Men när vi firade det här lite grann eller uppmärksammade kanske jag ska säga så kopplade man upp då de som har varit och då var det USA, England, Spanien, Göteborg inblandade så att de här projekten är väldigt globala generellt sett.
Talare 1: Jag tänkte fråga dig förut när ni sa om vi pratade om misslyckade vad ni gör när ni firar, men det lät ju som att ni hade en liten ceremoni då?
Talare 2: Men det är klart att vi det är jätteglada och vi ska kunna få ut den här produkten för patienter.
Talare 1: Är det tårta då?
Talare 2: Nja, igår tror jag faktiskt att det bara var muffins eller cupcakes och några ballonger. Det är inte så där jätte storvulet, men glada var alla.
Talare 1: Men som sagt, det är ju inte bara laboratorier och kemi då det är ju massa dataprocesser och så där. Vad är det som ska avgöra då att ni lyckas med det här 25 procentiga ökning att ni ska lansera de här 20 läkemedlen? Det är ju väldigt kort tid. Tjugotrettio också, hur satsar ni?
Talare 2: Nej, men det är superviktigt. Det är ju att vara fortsätta vara fokuserad så att exekvera bra är jätte, jätteviktigt för att lyckas. Sen life science är ju en bransch i omvändning som många andra, med tanke på det som händer inom.
Talare 2: Digitalisering och AI, där AI-verktyg kommer att hjälpa oss väldigt, väldigt mycket och kommer egentligen transformera hur vi upptäcker, utvecklar, producerar de här läkemedel. Så AI för oss är jätteviktigt och det har vi som en central del egentligen av vår strategi att vi ska
Talare 2: Använda AI till att bli effektivare, mer precisa och snabbare.
Talare 1: Ni har en AI-fabrik om jag har fattat saker rätt. Ni satsar på någonting tillsammans med chipputvecklare Nvidia och svenska Saab och Ericsson, en fabrik som ska finnas i Linköping.
Talare 2: Ja, det är så att vi tillsammans med dom här bolagen och även Wallenberg Investment har investerat i ett datacenter kan man säga i Sverige och det är egentligen för att komplementera de andra lösningarna vi har. Vi använder ju det som brukar kallas för hyperscalers, alltså molnbaserade lösningar.
Talare 2: Men tittar man på AI, en väldigt viktig del av AI det är ju egentligen att du måste ha beräkningskapacitet för att kunna köra de här modellerna och det här är ett sätt för oss att säkerställa att vi har av världsklassberäkningskapacitet, liksom det senaste. För det är faktiskt det vi installerar här i Sverige
Talare 2: Tillsammans och att en sak som är unik med det är ju att vi det är ju ett antal bolag och vi är alla i olika branscher. Men genom att göra det här tillsammans så vill vi liksom hjälpa varandra och lära varandra. Så det är ett väldigt spännande samarbete, tycker jag.
Talare 1: Och det där att det är i Linköping, alltså var geografiskt det är, har mindre att göra med vilken tillgång ni får det gissar jag sker globalt eller?
Talare 2: Ja tillgång kommer vi använda för det vi behöver globalt och just som jag sa, eftersom det här är den absolut, absolut senaste vad det gäller beräkningskapacitet, så vår tanke är ju att köra liksom köra våra mest avancerade jobb på det här.
Talare 1: En annan sak för framtiden handlar ju om ja, kompetensförsörjningen. Det var ju det vi pratade om mycket tidigare här att få
Talare 1: Folk och komma hit. Det finns ett visst regelverk som kan vara lite trassligt. Jag vet att ni har pratat mycket om hur politiken blir viktig här. Det har gått att läsa hur du har kritiserat politiken också för att inte ta forskning på allvar. Sluta ta forskning för given, skrev det ju en debattartikel i Dagens Industri. Har vi tagit forskningen för given, tycker du i Sverige?
Talare 2: Jag tycker faktiskt lite det. För tittar man på de här innovationsindexen så alltså vi kommer ju väldigt högt, men man ska inte ta det för givet utan vi har ju hamnat där av ett antal orsaker. Jag menar ett är ju egentligen att vi har de alla de här bra samarbeten mellan akademi, företag etcetera och att staten
Talare 2: via olika sätt har fortsatt att liksom investera i den här liksom ekosystemet. Så det är jättebra, men man kan inte titta bakåt hela tiden utan det miljö vi har idag den har ju blivit skapad under många år av investering förut.
Talare 2: Men jag tycker det var politiken kanske har missat då titta lite om kanske får kalla det för en omvärldsbevakning, vad gör andra runt om oss? För man ska säga att det här med forskning, det är ju sker ju global konkurrens, som du har nämnt några gånger, man tittar ju som ett globalt för det tittar man helt enkelt. Vad har jag bästa möjliga förutsättningar att lyckas?
Talare 2: Och då måste man ju säkerställa att alla de här komponenterna finns. Jag menar som vi pratar. Det måste finnas kompetensförsörjning. Det måste finnas på lite stabilitet. Jag menar, Sverige tickar ju många av de här boxarna för oss där hållbarhet för oss är jätte, jätteviktigt. Då måste det finnas tillgång till alla de här grön el sådana här saker. Men tittar man då är Sverige jätteduktiga, men en sak där och det har ju
Talare 2: Vi varit ute och pratat om idag. Sverige har blivit lite frånsprungen. Det är att titta på, vad är det för någon skattemodeller man har runt sin forskning? Hur vilka skatteincitament har man att verkligen attrahera forskning för Sverige är ett litet land, så vi måste komma ihåg, vi måste alltid attrahera.
Talare 2: Det är det det handlar om. Vi måste dra hit företag. Vi kan inte säga att vi är världens största marknad. Så kom hit och forska och sen har du tillgång till 100 miljoner människor, utan vi är ju väldigt små va och då kan man väl säga att där har Sverige bytt frånsprunget utan om man tittar bara OECD länderna så tror jag att Sverige ligger absolut i botten vad det gäller att
Talare 2: I initiativ till liksom forskning och utveckling och därför vi är jätte, jättenöjda att precis vad regeringen gjorde var en utredning om det här var ja, men det finns ju ett innovationsavdrag i Sverige, men det är väldigt, väldigt begränsat.
Talare 2: Och de la faktiskt fram ett slutbetänkande här och som har varit ute på remiss och ett FOU avdrag helt enkelt.
Talare 1: Det låter som att du är rätt positiv då till alltså du får gehör?
Talare 2: Ja, men det tycker jag det är i den här frågan så har vi fått gehör. Nu måste man bara införa det. Det är ju det som är det viktigt. Fram till dess är det bara snack så att vi behöver få det infört och då skulle vi gå från att vara i bottenligan OECD länderna vad det gäller det här till absoluta toppen, så det skulle ju vara fantastiskt.
Talare 1: Ni har ju också faktiskt just ikväll efter att vi spelar in det här så ska det signeras en avsiktsförklaring, en slags agenda för västsvensk life science.
Talare 1: Där aktörer från näringsliv, akademi, offentlig sektor undertecknar den här gemensamma avsiktsförklaringen kanske man kan säga som också bildar ett råd för västsvensk life science. Vill du säga någonting om varför det där är viktigt här för Göteborg, för Sverige?
Talare 2: Ja, men det ja, men jag tycker det här är jätte, jätteviktigt och som vi har sagt tidigare i den här podden så samarbetet mellan akademi, life science, hälso och sjukvården och andra aktörer är jätte, jätteviktiga så att man nu faktiskt sätter det här på pränt att vi ska samarbeta det här ska vi driva och skapa det här rådet där man gemensamt kan komma tillsammans.
Talare 2: Och pratar om de här frågorna tycker jag. Det är jätte, jätteviktigt, så det är bara stärker de här diskussionerna vi har haft här idag om vikten av att ha ett starkt ekosystem runt oss.
Talare 1: Per Alfredsson om vi sitter här om tio år igen när du alltså jobbat 40 år på AstraZeneca, vad måste ha hänt då för att Göteborg fortfarande ska vara en av världens viktigaste platser för life science?
Talare 2: Jättebra fråga. Jag tror det är några saker som måste hänt. Ett är att vi måste fortsätta och vara konkurrenskraftig och vad det gäller att
Talare 2: Både implementera ny teknologi, till exempel AI är vi framgångsrika där, och vi måste också tänka sig i Sverige vi är generellt väldigt digitalt savy, om jag får använda det uttrycket, så jag tror det ska vi kunna göra absolut jättebra.
Talare 2: Vi måste fortsätta utveckla ekosystemet här i Göteborg och i Sverige som vi pratade om så fortsätta ligga nära mellan akademi, oss och sjuk- och hälsovården. Kan vi göra det så jättebra. Sen behöver vi få igenom de här sakerna vi har pratat om idag runt skattetrycket för forskande bolag. Det är ju viktigt och sen fortsätta tro på oss själva.
Talare 2: Hälften av det här är att tro att man kan göra saker, då kan man.
Talare 1: Och, tror du att vi kommer vara där du vill?
Talare 2: Det tror jag absolut.
Talare 1: Tack så mycket Per Alfredsson för att du var med i Business Göteborg.
Talare 2: Tack för att jag fick komma.
Talare 1: Och ni som lyssnar. Tack så mycket för att ni gör det. Jag heter Emanuel Karlsten och vi hörs snart igen.
Kommande evenemang
Svar Direkt: AI i din arbetsdag
INTRO om YESBOX
YESBOX Frukostklubb
Should I start a business?
Företagslotsen i frukostsoffan
Senaste nyheter
Laddade med energi från Almedalen
Mitt i alla dramatiska skiften som äger rum är Almedalsveckan en chans att mötas. Inspirera varandra, skapa relationer och bygga gemensam konkurrenskraft. Läs om vad Business Region Göteborg tar med sig från Visby.
19 stolta fakta om Göteborg 2026
Göteborg är i rörelse. Det märks i staden som växer, i företagen som satsar och i idéerna som tar fart. Här händer det mycket – och det händer nu. Du ser det kanske varje dag. Men mitt i utvecklingen är det lätt att ta den för given. Stannar du upp blir bilden tydligare: Vi blir fler. Tempot ökar. O…
Bolagen strömmar in i AI Gothenburg
Göteborgs nya hubb för AI-entreprenörer har öppnat portarna nära Järntorget i centrala Göteborg. Intresset är stort: över 100 bolag har sökt sig till hubben och ett tjugotal har hittills tagits in, varav flera redan har börjat flytta in. AI Gothenburg räknar med minst 30 bolag på plats till hösten.
10 poddtips som gör sommaren smartare (och roligare)
En sommar utan podd är som en glass utan strössel. Inte nödvändig, men väldigt mycket tråkigare. Tur då att vår podd Business Göteborg har 96 avsnitt som inspirerar, underhåller och förklarar. Här är tio favoriter för hängmattan, joggingturen, stranden eller kontoret.
Nordiskt stråk med stor potential för tillväxt
En ny rapport visar att Göteborgsregionen och Osloregionen tillsammans utgör en ekonomisk kraft motsvarande över 2 200 miljarder kronor. Med bättre järnvägsförbindelser kan stråket bli en motor för tillväxt i hela Norden.
Göteborg mobiliserar för hållbarhet
I början av juni samlades 200 personer på Draken för att inspireras och diskutera innovation och hållbarhet. Målet var att skapa en mötesplats där Göteborgs näringsliv och Göteborgs Stad fick möjlighet att träffas och driva förändring tillsammans.